Älskar Lysekil av hela mitt hjärta
Vissa saker händer bara i lysekil, så är det bara...
Den som får idén att vi ska åka är Remi vid ett på natten i onsdags när vi är ute och såhär i efterhand trodde jag inte att det skulle bli av, det är lätt att snacka om att göra grejer när man är lite salong. Remi fixar t.o.m boende vid denna tidpunkt bör tilläggas:)
Klockan halv ett på torsdag bar det av till Sverige med Lysekil i sikte. Älskar Lysekil, tog mitt körkort där och har många fina sommarminnen från när vi har tagit båten upp över en helg. När vi kommer fram och har lämnat vårat bagage bestämmer jag, Apoj och Ae för att gå någonstans och käka, Remi hade lite andra ärenden i stan.
Vi äter på restaurang däcket och dricker öl och regnet står som spön i backen men det är ändå lite mysigt. Man känner sig rätt sliten efter bilresan. Remis barndomsvän Angelique och hennes pojkvän Jonas joinar sällskapet och bestämmer sig ganska snart för att lämna hunden hemma och fortsätta kvällen med samma anda som vi övriga. Jag och Apoj får skjuts för att byta om och slippa de pissblöta strumporna och de trötta slitna jeansen etc eftersom det antagligen vankas utgång.
Efter att vi har varit hemma känner vi oss som nya människor igen och sjukt taggade! Det börjar nu beställas in järn och diverse vin och öl. Tre andra barndomsvänner joinar sällskapet men även personer som bara kikar förbi, Remi känner verkligen allt och alla. Alla börjar nu komma igång och vi har sjukt trevligt! Tidigare när jag har varit i Lysekil har vi alltid varit på havsbadet men så är inte fallet i kväll. Vi går till stället brevid aka "Sjökanten". Ett sjukt sunkigt ställe och vi är nästan de enda gästerna men vi har så kul att vi inte bryr oss om det. Om man tänker på fördelarna: ingen kö och trängsel i baren, jackvegas maskinerna är lediga(kanske säger något om stället eftersom de ens har jackvegas maskiner), all plats i världen på dansgolvet, "livebandet" aka en äldre gubbe och en lite yngre het göteborgare översätter låtarna och absolut ingen kö in!
Alkoholmängden på sällskapet var total och det var verkligen längesen jag hade så roligt!
Resans citat:
Remi håller på att göra sig i ordning på morgonen dagen efter och jag och Apoj ligger helt utslagna och halvsover...
Remi: "Jag har klämt lite på snoken, men får inte ut något"
Jag tittar på Apoj eftersom jag tydligen har missat något!!
Apoj: "Remi har en finne på näsan!"
Såååå jävla roligt!
Den här lysekilstrippen bestod av nya möten, ny kärlek, sjukt många skratt, barndomskamrater, "Däcket", klagomål till servitriserna, Fernet, maraton med systemkamera, Averna, "Sjökanten", röka mer ute än inne, "kvinnor ska hållas kort!", öppna människor, mycket mycket mycket regn, pojkrum, dans på ett tomt dansgolv, en sjukt lång kille som är enbart efterbliven, 4 x 17 bitars sushi, tappade pengar som inte är tappade (egentligen har en viss flickvän dem men säger inte något tills någon har lärt sig en läxa om att inte dricka för mycket), "Hur kom vi hem??", en finne som inte är av denna värld och "Jag bor verkligen inte här".
Tack för en fin tripp!
Puss puss
Den som får idén att vi ska åka är Remi vid ett på natten i onsdags när vi är ute och såhär i efterhand trodde jag inte att det skulle bli av, det är lätt att snacka om att göra grejer när man är lite salong. Remi fixar t.o.m boende vid denna tidpunkt bör tilläggas:)
Klockan halv ett på torsdag bar det av till Sverige med Lysekil i sikte. Älskar Lysekil, tog mitt körkort där och har många fina sommarminnen från när vi har tagit båten upp över en helg. När vi kommer fram och har lämnat vårat bagage bestämmer jag, Apoj och Ae för att gå någonstans och käka, Remi hade lite andra ärenden i stan.
Vi äter på restaurang däcket och dricker öl och regnet står som spön i backen men det är ändå lite mysigt. Man känner sig rätt sliten efter bilresan. Remis barndomsvän Angelique och hennes pojkvän Jonas joinar sällskapet och bestämmer sig ganska snart för att lämna hunden hemma och fortsätta kvällen med samma anda som vi övriga. Jag och Apoj får skjuts för att byta om och slippa de pissblöta strumporna och de trötta slitna jeansen etc eftersom det antagligen vankas utgång.
Efter att vi har varit hemma känner vi oss som nya människor igen och sjukt taggade! Det börjar nu beställas in järn och diverse vin och öl. Tre andra barndomsvänner joinar sällskapet men även personer som bara kikar förbi, Remi känner verkligen allt och alla. Alla börjar nu komma igång och vi har sjukt trevligt! Tidigare när jag har varit i Lysekil har vi alltid varit på havsbadet men så är inte fallet i kväll. Vi går till stället brevid aka "Sjökanten". Ett sjukt sunkigt ställe och vi är nästan de enda gästerna men vi har så kul att vi inte bryr oss om det. Om man tänker på fördelarna: ingen kö och trängsel i baren, jackvegas maskinerna är lediga(kanske säger något om stället eftersom de ens har jackvegas maskiner), all plats i världen på dansgolvet, "livebandet" aka en äldre gubbe och en lite yngre het göteborgare översätter låtarna och absolut ingen kö in!
Alkoholmängden på sällskapet var total och det var verkligen längesen jag hade så roligt!
Resans citat:
Remi håller på att göra sig i ordning på morgonen dagen efter och jag och Apoj ligger helt utslagna och halvsover...
Remi: "Jag har klämt lite på snoken, men får inte ut något"
Jag tittar på Apoj eftersom jag tydligen har missat något!!
Apoj: "Remi har en finne på näsan!"
Såååå jävla roligt!
Den här lysekilstrippen bestod av nya möten, ny kärlek, sjukt många skratt, barndomskamrater, "Däcket", klagomål till servitriserna, Fernet, maraton med systemkamera, Averna, "Sjökanten", röka mer ute än inne, "kvinnor ska hållas kort!", öppna människor, mycket mycket mycket regn, pojkrum, dans på ett tomt dansgolv, en sjukt lång kille som är enbart efterbliven, 4 x 17 bitars sushi, tappade pengar som inte är tappade (egentligen har en viss flickvän dem men säger inte något tills någon har lärt sig en läxa om att inte dricka för mycket), "Hur kom vi hem??", en finne som inte är av denna värld och "Jag bor verkligen inte här".
Tack för en fin tripp!
Puss puss
Kommentarer
Trackback
